Vilken dag!

I morse vaknade jag som vanligt av en iskall fot i ryggen. Men jag försökte somna om, det skulle jag inte gjort. Det hela slutade med att jag fick ett finger i näsan! Ella är makalös! Hon siktar verkligen innan hon snabbt som attan petar en i näsan! Hon har nog kommit på att man får bäst effekt då! Så det var ju bara att gå upp! När jag sitter och äter frukost springer Ella runt i sin gåstol och vipps så låg hon bland hundskålarna och sprattlade! Då har hon hängt sig så långt ut över kanten hon bara kunnat och sen satt upp foten å sparkat sig ur gåstolen. Hon slog sig inte och verkade inte bli så farligt rädd heller. Mycket märklig tjej det där! Men hon gnydde lite och när jag lyfte upp henne blev hon glad på nolltid! Ut med hundarna och iväg till vårdcentralen. Efter vårdcentralen var det dags för en tur ut till hästarna. Så jag var bara hemma mellan för att hämta hundarna. Vid fyra skulle jag hämta husvagnen hos pappa. Jag ska åka och besiktiga den åt honom i morgon. Men min kontakt är lite strulig så pappa fick svära lite på den innan den hoppade igång! Undertiden vi höll på med husvagnen satt Ella och sov i bilen. Och när hon sitter i bilen har jag alltid radion på, annars vaknar hon så lätt. Men när jag skulle dra iväg med husvagnen så sa bilen att den faktiskt inte orkade det utan la av! Den orkade inte ens hålla radion vid liv! Så lillebror fick komma med startkablar!

Under tiden vi försöker fixa husvagnen och bilen får jag ett sms av en kompis. Hennes tik var kanon dålig och höll på att dö. Hon hade antagligen satt i halsen eller fått en allergisk reaktion trodde man på Djursjukhuset. Så jag gick som på nålar i lite drygt 1½timma. Och var jätte nervös innan jag fick veta att lilla Beata hade klarat sig. DET var skönt att höra!

Och nu i kväll har Ella haft strul med sin mage igen... Att det aldrig kan lugna sig....